Privatisering, marked og konkurranse
Konkurranseutsetting: Ideologi vs empiri
- Detaljer
- Overordnet kategori: Temaer
- Kategori: Privatisering, marked og konkurranse
- Publisert onsdag 14. september 2011 02:20
Konkurranseutsetting av kommunale velferdstjenester har stått høyt på agendaen gjennom den norske kommunevalgkampen. Her hjemme har NHO tatt ansvar for bevisførselen for de potensielle besparelsene en slik politikk skal medføre. De har derimot mildt sagt hatt problemer med å sannsynliggjøre at kostnadsbesparelsene for kommunen ved konkurranseutsetting har sitt utspring i noe annet enn svekkede lønns- og pensjonsbetingelser for de ansatte.En ny svensk rapport analyserer utviklingen i Sverige de siste 20 årene og konkluderer: «Utifrån befintliga studier kan vi inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna om att ökad konkurrens skulle leda till förbättringar av välfärden har infriats.»
En ny dansk rapport ser på 80 ulike studier fra perioden 2000-2011 og finner at for de «bløte velferdsområder» (pleie/omsorg, utdanning, sysselsetting etc) finnes det «ikke belæg for at sige, at private aktører løser opgaverne billigere eller bedre, end det offentlige selv gør det. De dokumenterede effekter for medarbejderne er overvejende negative i både de danske og internationale undersøgelser.»
Konkurranseutsetting av kommunale velferdstjenester har stått høyt på agendaen gjennom den norske kommunevalgkampen. Her hjemme har NHO tatt ansvar for bevisførselen for de potensielle besparelsene en slik politikk skal medføre. De har derimot mildt sagt hatt problemer med å sannsynliggjøre at kostnadsbesparelsene for kommunen ved konkurranseutsetting har sitt utspring i noe annet enn svekkede lønns- og pensjonsbetingelser for de ansatte.
Bevisene for at det offentlige kan «spare penger» uteblir også i våre naboland Sverige og Danmark. I forrige uke kom rapporten «Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?», utgitt av den normalt næringslivsvennlige organisasjonen Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Rapporten analyserer utviklingen i Sverige de siste 20 årene og konkluderer: «Utifrån befintliga studier kan vi inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna om att ökad konkurrens skulle leda till förbättringar av välfärden har infriats.»
Laura Hartman i SNS skriver i Dagens Nyheter: «Att 20 år har gått utan en systematisk utvärdering av privatiseringspolitiken är oacceptabelt. Många av välfärdens klienter befinner sig i en utsatt position och de har rätt till bästa möjliga service inom ramen för de mål och resurser för välfärdspolitiken som vi gemensamt satt upp. För att uppnå detta räcker det inte med ideologisk trosvisshet som beslutsunderlag.»
En ny dansk rapport, «Effekter ved udlicitering af offentlige oppgaver», ser på 80 ulike studier fra perioden 2000-2011 og finner at for de «bløte velferdsområder» (pleie/omsorg, utdanning, sysselsetting etc) finnes det «ikke belæg for at sige, at private aktører løser opgaverne billigere eller bedre, end det offentlige selv gør det. De dokumenterede effekter for medarbejderne er overvejende negative i både de danske og internationale undersøgelser.»
Rapporten peker videre på at potensielle økonomiske gevinster sett fra de private virksomhetenes side trolig er forutsatt at både lønnsdannelse, arbeidsvilkår, -tid og -sted gjøres mer «fleksible». Enhver diskusjon av konsekvensene ved konkurranseutsetting burde derfor, ifølge rapporten, i større grad ta hensyn til de ansattes perspektiv, og ta innover seg at dette «kan føre til lavere jobtilfredshed, dårligere løn- og ansættelsesvilkår og stigende stress og sygefravær.»
Svenske Marika Lindgren Åsbrink var tilstede under lanseringen av SNS sin rapport, noe hun skriver om i sitt blogginnlegg «Högern och vetenskapen». Hun begynner med å peke på at konklusjonene i rapporten egentlig ikke er særlig oppsiktsvekkende; den sier ikke at private tilbydere er dårligere, bare at det ikke finnes belegg for å si at de er bedre enn det offentlige tilbudet.
Selv en slik relativt forsiktig konklusjon ble derimot i overkant for mange av de inviterte innleggsholderne, som merket at mye stod på spill. Framfor å forholde seg til forskningsrapportens innhold, valgte man å henvise til personlige erfaringer og overbevisninger.
Til denne forakten for forskning, skriver Åsbrink: «Tjugo år senare konstaterar en grupp kvalificerade och oberoende forskare att det inte går att belägga varken att kvaliteten skulle ha förbättrats eller att kostnaderna skulle ha minskat som följd av privatiseringarna. Näringslivet svarar med att ta till brösttoner, angripa enskilda forskare, göra allt för att misstänkliggöra rapportens kvalitet (jag gissar att vi bara sett början på detta ännu) samt argumentera som om enskilda anekdoter väger tyngre än systematisk forskning. [...] Alltså: det är inte fakta som spelar roll, bara ideologi.»
Les rapporten «Konkurrensens konsekvenser» her.
Les hele rapporten «Effekter ved udlicitering av offentlige oppgaver» her.
Les Marika Lindgren Åsbrink sin kommentar «Högern och vetenskapen» her.
(Manifest Orientering)
Følg Ivar Johansen på Twitter eller Facebook
Kommentarer
Se her : www.nrk.no/.../4122564.html
Hvorfor klarer ikke det offentlige noe slikt ?
Hvorfor snakker du aldri om alle lovbruddene for de ansatte i offentlige og kommunal sektor?
Du later som det er så fælt i det private og så ordentlig i det offentlige!
Med det resultatet dere har bak dere må dere begynne å forholde dere til virkeligheten. Ikke ideologi.
For - argumentasjonen din lyser av ideologi - ikke løsning.
1. jeg synes politiske beslutningstake re bør basere beslutningen på faktabasert forskning.
2. jeg fremmet forslag i bystyret på vårparten at kommunen skulle gjennomgå evt brudd på arbeidsmiljølov en i Oslo kommunes egne institusjoner, etter mønster av Trondheims undersøkelser. det borgerlige sa nei til å undersøke dette.
RSS feed for kommentarer til dette innlegget.